Månad: juni 2020

Medellivslängden kan sjunka igen

Medellivslängden i Sverige kan sjunka. Det är i så fall första gången på mycket länge, men kanske inte så länge som de flesta tror. Så sent som progressivitetens symbol-år, alltså 1968, sjönk medellivslängden på grund av Hong Kong-epidemin.

Det var ingen drastisk minskning, men ändå. Det var ju Sveriges gyllene år av tillväxt och expanderande välfärdsstat, så helt intuitivt är det inte. Men en pandemi kan rita om kartorna och riktningarna på det mesta, vilket vi är smärtsamt medvetna om i dessa tider. Förhoppningsvis klarar vi oss hålla oss över cirka 53 år i medellivslängd (!) vilket gällde för år 1900.

För hundra år sedan, alltså år 1920, hade medellivslängden ökat till cirka 60 år, efter att ha dippat rejält 1918, då spanska sjukan svepte över världen. I dag är den 84,7 år för kvinnor och 81,3 år för män, enligt SCB:s befolkningsstatistiker, som refereras av MinPension-bloggen.

Läs mer här i Kristina Kamps blogginlägg och se en grafik över medellivslängden i Sverige: ”Corona kan sänka medellivslängden”

Hon påminner där också om detta intressanta och fasliga faktum: Kvinnor med låg utbildning i Sverige har inte haft en ökning av sin livslängd på mycket länge.

Låg koldioxidrisk avkastar bättre

En uppmuntrande nyhet kom från Pensionsmyndigheten i går den 16 juni. Premiepensionsfonder med låg koldioxidrisk har på fem år avkastat klart bättre än fonder som inte bryr sig så mycket om exponering mot fossiltunga branscher. Det visar en ny rapport, som kan nås här.

Aktiefonder med låg koldioxidrisk har ökat med cirka fem procent i värde jämfört med cirka 2,7 procent för aktiefonder som inte är kategoriserade som låg koldioxidrisk-fonder.

Definitionen av att vara en fond med låg koldioxid-risk utgår från en CO2-märkningen ”Låg CO2-risk”.

För att få detta märke krävs det att

a) fonden behöver ha en låg risk i omställningen till en världsekonomi med låga koldioxidutsläpp.

b) att det finns en begränsad exponering mot fossila bränslen i fonden.

Exponeringen mot fossila bränslen måste till exempel vara lägre än 7 procent av fondens totala innehav.

CO2-riskvärdet, som ska vara under 10 på en skala mellan 0 och 100, och är den kapitalvägda summan av fondens innehavs CO2-riskvärden under de senaste 12 månaderna. Dessa så kallade riskvärden räknas ut av företaget Sustainalytics, som värderar i vilken grad ett företags verksamhet och produkter är anpassade för en övergång till en ekonomi med lägre koldioxidutsläpp.

”Beräkningen går främst att göra för aktiefonder och sker kvartalsvis”, skriver myndigheten i sin rapport,

Pensionsmyndigheten har även infört andra nya verktyg än detta som fokuserar på fossila bränslen. Även här handlar det om att spararen kan sortera bort, eller välja till fonder, på ett mer informerat sätt. De nya märkningarna och klassificeringsverktygen är Hållbarhetsrisk (ESG-risk), ”Oönskade produkter och tjänster” samt Hållbarhetsfonder.

Här kan du läsa om Pensionsmyndighetens hållbarhetskriterier.

https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension/valj-och-byt-fonder/hallbara-fonder

FI:s fem skäl till att släcka ned Exceeds rådgivning

Sparrådgivningsbolaget Exceed, som även ger rådgivning om pensionssparande, fick i dag sina tillstånd indragna av Finansinspektionen. De har under många år varit ifrågasatta, då de fått många sparare att satsa på riskfyllda, dyra och svårförståeliga produkter.

Av myndighetens exempel att döma skulle rådgivningen kunna ge hissnande avgifter på mellan 10 och 47 procent, berättade Finansinspektionen, FI:s, företrädare på en presskonferens den 2 juni.

Det är i huvudsak fem förhållanden som ligger bakom det drastiska och ovanliga beslutet:

  • informationen som lämnats till kunderna om avgifter har varit missvisande
  • kunderna har inte haft nödvändig kunskap om de stora riskerna
  • bolaget har brustit i sitt ansvar att säkerställa så att inte fel produkt hamnar hos fel konsument
  • Bolaget har försvårat myndighetens utredning
  • Exceed fick redan 2017 en rejäl bot för att ha brutit mot reglerna, och eftersom de inte förbättrade sig tillräckligt har bu myndigheternas tilltro försvunnit

Bolaget har uppmärksammast av medier och Allmänna reklamationsnämnden under flera år. Många har ifrågasatt deras produkter, vilka har varit svåra att förstå sig på för många sparare och ibland även experter. De kallas hävstångscertifikat och kreditobligationer, och det sistnämnda är en produkt som beskrevs av Finansinspektionens generaldirektör som något som han med 30 år i branschen hade svårt att begripa ”vad det är, vad riskerna är eller varför man ger ett råd att någon skulle köpa det”.

– De visar inte den omsorg om kunden som lagen tydligt kräver. De ska inte erbjuda kunderna olämpliga produkter, sa Finansinspektionens generaldirektör, sa Erik Thedéen på presskonferensen.

Småspararguiden skrev redan 2017 initierat och intressant om detta bolag. Där framgick bland annat att:

  • Avgiften i ett då aktuellt fall innebar 44 procent i avgift på ett hävstångscertifikat
  • Att en kund fått ARN att ta upp ett fall där denne upplevde sig blåst på 190 000 kronor (men där Exceed vann)
  • Att Svenska Dagbladet tidigare visat att deras råd varit betydligt dyrare, jämfört med ett prismedvetet sparande (Cirka 0,3 procent för 200 000 kronor i sparkapital i tidningens exempel).
  • Att bolaget tidigare gjort affärer med omskrivna Oak Capital.

2019 uppmanade ARN i ett annat fall att Exceed skulle betala tillbaka drygt 1 miljon kronor till en kund, och det stod också klart att flera stora försäkringsbolag hade sagt upp samarbetet med bolaget.

Äldre kvinnor har sämst tjänstepension

SCB släppte siffror i början av året om hur mycket olika åldersgrupper får i utbetald tjänstepension. Det visar sig att sambandet på gruppnivå är starkt. Är du kvinna har du i regel sämre pension än om du är man, och det visar sig också att de fem grupper med sämst tjänstepension alla är kvinnor.

Den utbetalda tjänstepensionen har ett starkt samband med kön och ålder. Kvinnor mellan 85 och 89 år får bara i genomsnitt 2 289 kronor i utbetald tjänstepension.

Skillnaden är stor gentemot de fem grupper som fick den högst utbetalda tjänstepensionen. Alla dessa åldersgrupper består av män.

Skillnaden mellan den grupp som har högst utbetald tjänstepension, män mellan 61 och 64 år, och dem med lägst utbetald pension är stor. Nästan 11 000 kronor per månad skiljer dem åt i genomsnitt. Detta eftersom kvinnor mellan 85 och 89 år i genomsnitt endast får cirka 2 200 kronor i tjänstepension per månad.

Att de som får mest består av dem som ännu inte fyllt 65 kan bero på att det finns en möjlighet att ta ut tjänstepensionen på fem eller tio år i stället för livsvarigt, vilket gör att pensionen blir större per månad för dem i denna grupp som väljer att ta ut tjänstepensionen på kort tid.