Rapport bekräftar min rapport om de svåra pensionsvalen

Många gör passiva pensionsval, oinformerade pensionsval och ibland irrationella val inom pensionssystemet.

Det konstaterar Inspektionen för Socialförsärking, ISF, som nyligen kommit ut med rapporten. ”Att ta ansvar för sin pension
Om kunskap, förutsägbarhet och valmöjligheter i det svenska pensionssystemet”
. (2023 11 15)

ISF tecknar en bild av att det är svårt att vara en rationell pensionssparare och att det är svårt att planera för hur pensionen ska bli. Det ligger i linje med vad jag kunnat se i min magisteruppsats respektive rapport för Småföretagarnas Riksförbund.

I rapporten kommer myndigheten fram till rätt nedslående saker. Utgångspunkten för pensionsssystemet är ju att svenskarna tar medvetna pensionsval. Men granskningsmyndigheten kommer fram till att svenskarna och systemet inte har det som krävs för att individerna ska agera rationellt och medvetet i tillräcklig grad. De pekar på följande brister:

*Många saknar kunskap om systemet och sina pensioner.

*Systemet är inte förutsägbart.

*Trots att det finns mängder av möjliga val på pappret, saknas det ofta verkliga valmöjligheter. ( Till exempel: andelen av inkomsten som sätts av, hur pensionskapitaet hanteras, hur lång utbetalningstiden är för tjänstepension, avdragsmöjligheter för privat sparande, LAS-åldern med mera)

EN LISTA ÖVER PENSIONSVAL

Till problembilden hör att många saknar engagemang i pensionsfrågorna, och att många har bristande finansiell förmåga.

”Den kunskap som finns om hur människor faktiskt agerar tyder på att många inte tänker på pensionen när de gör viktiga livsval som påverkar deras pensioner. Många gör också passiva val, oinformerade val och ibland irrationella val inom pensionssystemet”, skriver myndighetens rapportförfattare.

I stället för ekonomiskt-rationella pensionsval kommer andra aspekter i förgrunden för ”pensionsväljarna”: sociala normer, hälsa, arbetssituation, familjeförhållanden och hur man värderar sin fritid.

Alla dessa ovan nämnda utmaningar ställer politikerna inför fyra viktiga pensionsval, eller avvägningar som man kallar det i rapporten:

  • Hur mycket ska staten styra när det gäller pensionsavsättningar, pensionsåldrar och pensionsnivåer?
  • Hur stort ska respektavståndet vara mellan de som får miniminivån, och de som jobbat ett helt liv?
  • Hur fastlåsta ska systemets långsiktiga spelregler vara, och hur mycket ska vara öppet att påverka för politikerna i framtiden?
  • Hur mycket ska friheten att välja prioriteras på trygghetens och jämlikhetens bekostnad?

Det verkar som om den nya pensionsgruppen står inför ett övergripande val. Ska staten försöka styra ännu mer över vilka pensionerna blir?

En absurd konsekvens av pensionssystemet?

En bra genomgång av nya och uppseendeväckande pensionssiffror publicerades i dag av magasinet Senioren, SPF Seniorernas tidning.

I korthet visar de nya siffrorna från tidningens moderorganisation att den som arbetat i 40 år, och haft en låg till medelhög lön, inte tjänar på detta pensionsmässigt. Inte ens om den kollektivavtalade tjänstepensionen räknas in.

Här visas konsekvenserna för den som har en medellön på 35 000 när denne går i pension:

Slutlön 35 000 krJobbat 40 år. Kvar i pension efter skatt, statlig allmän pension + ITP 2 tjänstepensionJobbat 40 år. Kvar i pension efter skatt, statlig allmän pension + SAF-LO tjänstepensionInte jobbat alls. Full garantipension och fullt bostadstillägg
efter skatt
Gick i pension 202114 934    14 195  14 136
Gick i pension 202215 545  14 93  15 203
Går i pension år 202316 857  16 038  16 593
Går i pension 202417 988  kr17 092 kr  17 445 kr
Källa SPF Seniorerna i tidningen Senioren 2023 11 14

Tendensen om att det inte lönar sig så mycket att ha jobbat länge för många människor, inte ens om man har en medellön, har funnits där länge.

Till exempel konstaterade Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren tidigare i år att den viktiga livsinkomstprincipen, det vill säga att att inkomsterna under livet bestämmer pensionens storlek, för väldigt många har satts ur spel.

”Ser man till hela den allmänna pensionen är det stora grupper som omfattas av ett system som påminner om ett folkpensionssystem, det vill säga samma pension för alla, snarare än ett system som grundar sig på inkomster”, skrev Pensionmyndigheten då.

Men här förklaras det bra, och dessutom med nya purfärska siffror, som SPF:s expert Anna Eriksson har sammanställt. De visar att problemen med ett inkonsekvent pensionssystem kvarstår, och till och med verkar ha förvärrats något inför nästa år.

Det som spätt på problemen med ett litet avstånd mellan pensionärer som jobbat mycket och de som inte jobbat så mycket eller ingenting allas, är att grundskyddet för ensamstående pensionärer har höjts med 23,4 procent sedan 2020. Samtidigt har den ordinarie allmänna pensionen inte räknats upp så mycket.

Fattigdomsskyddet garantipensionen justeras nämligen för inflationen, men det gör inte den ordinarie pensionen.

Politikerna i Pensionsgruppen har samtidigt inte lyckats besluta sig om mer pengar till det ordinarie pensionssystemet eller fått människor att i klart högre utsträckning arbeta längre upp i åldrarna, vilket skulle inneböra mer pengar in i systemet.

Därför får de med medellön ungefär samma pension som de som inte har arbetat alls, förutsatt att de sistnämnda också kvalar in till det maximala bostadstillägget.

Observera att detta gäller dem utanför arbetsmarknaden som också bott 40 år i Sverige. Har man inte gjord det räknas grundskyddet ”garantipension” ned i förhållande till hur länge man varit borta från Sverige. För dessa kan det i stället bli fråga om det lägre äldreomsorgsstödet.

En nackdel med att inte ha jobbat jämfört med den som jobbat, (förutom att man troligen är relativt fattig under större delen av livet så klart) är att man inte kan ta med sig garantipensionen utomlands, om man skulle vilja emigrera på gamla dar.

Det kan en person som jobbat mycket under sitt liv göra, eftersom den ordinarie allmänna pensionen kan betalas ut utomlands.

Men det kanske är en klen tröst för någon som slitit hårt och jämför sig med en granne som inte arbetat så mycket.

Läs mer:
https://www.senioren.se/nyheter/annu-svagare-kopplingmellan-arbete-och-pension/

Allt tydligare missnöje med grundskyddet på Pensionsmyndigheten

I dag kommunicerade Pensionsmyndigheten via pressmeddelande ut en rad ståndpunkter som tydligör än mer hur man ser på det grundskydd som alla pensionärer har rätt till, bland annat:

* Grundskyddet i pensionssystemet behöver utredas

* Målet för grundskyddet är oklart

* Förmånerna i grundskyddet är svåra för pensionärerna att förstå, och pensionärer riskerar att få fel belopp eller missa skyddet helt

− Syftet med de olika förmånerna är delvis oklara och delvis motstridiga. Pensionsmyndigheten ifrågasätter om reglerna idag är ändamålsenliga, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten i en kommentar.

Det är med anledning av en ny rapport, Alternativ för ett enklare grundskydd som man redovisar dessa ståndpunkter. I rapporten visar Pensionsmyndigheten hur politikerna skulle kunna förenkla systemet utifrån en rad alternativa vägval.

Ett av dem är att endast ha ett enkelt grundskydd. Det är en radikal förändring som får betydande ekonomiska konsekvenser för antingen individerna eller staten, eller bägge.

Men man laborerar också med möjliga förändringar inom systemen, till exempel att alltid använda faktiskt utbetald pension som underlag när garantipension beräknas (förvånande nog gör man alltså inte detta i dag), att man inte bryr sig om mottagaren är gift eller sambo eller att man helt enkelt undantar garantipensionen från beskattning.

För bostadstillägget har man ett alternativ som går ut på att detta görs om till ett konsumtionsstöd där man inte väger in den faktiska bostadskostnaden. Ett annat förenklingsalternativ är att tillägget beräknas utan hänsyn till vad den sökande har i förmögenhet.

Sista ordet är inte sagt. Myndigheten menar att beslutsfattarna bör tillsätta en statlig utredning i ämnet.

Till utmaningarna hör frågan om respektavståndet – frågan om hur mycket det ska ha lönat sig att har arbetat. Frågan berörs relativt kortfattat i rapporten, även om man också skriver att ”målet för den långsiktiga nivån på garantipensionen är oklart”. Frågan om synen på respektavståndet och därmed garantipensionen kommer dock vara viktig i alla förslag om grundskydd, och kommer säkert tas upp i de kommande rapporterna.

Denna fråga är också mer aktuell än någonsin.

Bakgrunden är följande: den nya garantipensionen , inklusive ett maximalt bostadstillägg, hamnar på 16 534 efter skatt från och med 1 januari 2023.

Detta gör att en allt större andel kommer att få garantipension 2023 och 2024.

Trenden med ett ökande respektavstånd gentemot de som arbetat är nu också bruten, visade Pensionsmyndighetens beräkningar nyligen, vilka jag skrev om för ett par veckor sedan i Pensionsnyheterna.

I artikeln framförde analyschefen Ole Settergren att inkomstbortfallstillägget från 2021 och garantipensionshöjningen från i år urholkat livsinkomstprincipen, alltså att varje intjänad krona ska märkas tydligt i pensionsutbetalningarna.

Till saken hör att garantipensionen är kopplad till prisutvecklingen, medan vanlig arbetsrelaterad pension från staten inte är det. Detta gör att den räknas upp extra mycket när priserna stiger kraftigt, som nu.

I går publicerade Svenskt Näringslivs tidning TN en artikel på samma tema. Här återupprepades myndighetens bedömning: Hela en av två pensionärer har inte längre pension utifrån vad de jobbat ihop och tjänat – de får fylla ut med grundbidrag i stället.

Det är inte konstigt att frågan om det så kallade respektavståndet, avståndet i pengar mellan den som inte arbetat alls och de som arbetat mycket under ett helt yrkesliv, blir allt hetare.

Enligt SPF Seniorernas sätt att räkna blir respektavståndet mellan de som arbetat hela livet och de som aldrig haft ett jobb till och med negativt nästa år för en medelinkomsttagare (förutsatt att denne får maximalt bostadstilläg).

Om det blir en utredning om ett nytt grundskydd kommer utredaren få en stor utmaning i knät. Man måste göra en avvägning mellan två goda ting. Bra pensioner till alla och ett tydligt respektavstånd som gör det pensionsmässigt lönsamt att arbeta mycket och länge.

/RJ

Fakta om grundskydd:

Garantipension – ger en utfyllnad till den inkomstgrundade pensionen upp till en viss nivå för de som har låg eller ingen egen inkomstgrundad allmän pension, baseras främst på storleken på inkomstpensionen samt bosättningstid i Sverige (40 år), men även om man är gift eller inte.

Bostadstillägg – ett skattefritt tillägg för den som har låg pension, hela ekonomin tas med i beräkningen.

Särskilt bostadstillägg – för personer med höga boendekostnader finns också ett särskilt bostadstillägg

Äldreförsörjningsstöd – för personer som inte har rätt till full garantipension (alltså de som ej bott 40 år i Sverige) finns äldreförsörjningsstödet som fungerar som ett yttersta skyddsnät och säkerställer en skälig levnadsnivå för alla äldre. (Detta är lägre än garantipensionen och behovsprövas).

Inkomstpensionstillägg – infördes 2021 med motiveringen att öka respektavståndet.

Källa: Pensionsmyndigheten