Sverige är något av ett skatteparadis för dem som fyllt 66 och fortsätter att arbeta. För många av dem som lever hyfsat länge kan man till och med säga att staten inte beskattar dem alls.
Detta eftersom de intjänade pensionsrätterna för dem som jobbar vidare beräknas vara högre än den låga skatt som stora delar av de äldsta i arbetskraften betalar i skatt.
Det är redan i dag skattemässigt fördelaktigt att arbeta efter 65-årsdagen. Men 2021 blir det ännu mer fördelaktigt.
Skillnaden är stor mellan de äldre och yngre. För en anställd som inte fyllt 66 är skatten omkring 20 procent efter jobbskatteavdrag, vid en inkomst på 21 000 kronor i månaden.
Men för personer över 65 år blir skatten cirka bara 8 procent vid samma inkomst. För dem som tjänar mer blir det lite mer i skatt men den är fortfarande rätt låg.
SvD:s lyfter fram detta i en artikel och har två räkneexempel. Utgångspunkten är en person som är 66 år.
- Månadslön 21 000 kronor: skatten blir strax under 2 000 kronor. I handen: drygt 19 000 kronor efter skatt.
- Månadslön 25 000 kronor: skatten blir nära 3 000 kronor. I handen: drygt 22 000 kronor efter skatt.
Siffran 8 procent hittas också i Pensionsmyndighetens rapporter, fast då för 2020 och vid en rätt låg månadsinkomst, 15 000 kronor. (det som Svd skriver, att skatten sänks ännu mer för de arbetande äldsta kan alltså syfta på att fler inkomstgrupper nås av denna mycket låga nivå).
Intressant är att myndigheten talar om något som liknar negativ skatt. Staten betalar dig för att arbeta, även om du inte arbetar åt staten! Så här skriver de:
”Man kan här tala om att skatten faktiskt är negativ – du får betalt inte bara av arbetsgivaren utan även av staten för att arbeta eftersom inkomsten ligger till grund för pensionsrätt. Först vid en inkomst om 402 000 kronor betalas skatt som överstiger pensionsrättens värde”.
Pensionsmyndigheten i sin rapport Pension och skatt 2020
Det är dock inte 8 procent skatt för de 66-plussare som både tar ut pension och jobbar, i alla fall för medelinkomsttagare och uppåt, då dessa hamnar under två olika skattetabeller samtidigt.
I myndighetens räkneexempel blir deras skatt 18 procent för 2020, vilket ändå är betydligt lägre än för den yngre arbetskraften som myndigheten jämför med och betalar 26 procent i skatt.
De olika skattenivåerna handlar dels om att staten vill gynna pensionärernas köpkraft via det som kallas ”det förhöjda grundavdraget”, vilket betyder att en stor del av arbetsinkomsten lyfts bort från beskattning, och dels om en effekt av jobbskatteavdragen som Anders Borg införde. I och med att Borg sänkte skatten så kraftigt för alla som arbetade, blev ju skatten för dem som bara hade pension relativt hög.
Läs mer om bakgrunden till de olika skattesatserna i ett blogginlägg av Kristina Kamp på Min Pension.
