Gästpelar i logistikflödet

Tack vare mina kunskaper i ekonomi och i hur man hittar nyheter har jag under hösten fått förmånen att hjälpa Dagens Logistiks ambitiösa redaktörer Klara och Hilda.

Det har varit intressant att att grotta ned mig i Northvolts utmaningar och att sätta mig in i hur svenskarnas stora klädkonsumtion påverkar klimat och miljö, och inte minst det danska DSV:s uppköp av DB Schenker som förmodligen blir världens största logistikbolag med en stor del av den svenska marknaden.

Här är några av artiklarna om den stora DSV – DB Schenker-affären:

Tyska staten godkänner affären – varumärket Schenker går i graven

Oro bland personalen på Schenker efter DSV:s övertagande

Schenker: Ett überstarkt varumärke på väg bort?

CVC uppmanar DB att ändra sig om Schenker

Moodys: DSV:s vinstmål med Schenker blir en utmaning

Affärens detaljer blir kända först under andra kvartalet 2025, men en del går redan nu att slå fast. Bland att:

  • varumärket Schenker försvinner
  • vinstmarginalerna inom Schenkers verksamheter ska öka i betydande grad
  • att DSV ska investera en miljard euro i Tyskland de närmaste fem åren

Om bolaget verkligen bli världens största återstår att se enligt flera branschbedömare.

Kreditvärderingsinstitutet Moody’s höjer till exempel ett varningens finger: förvärvet kommer att bli det största och sannolikt mest komplexa i DSV:s historia. Analytikern ser ”väsentliga risker” i arbetet med att realisera de förväntade effektiviseringsvinsterna. Särskilt de utlovade sociala åtaganden till de tyska arbetarna kan sinka arbetet med de effektivitetsvinster som bolagsledningen ser framför sig, enligt Moodys.

Ansedda nyhetssajten Loadstars analytiker pekar på att när DSV förvärvade Panalplina och Agility tappades mellan 10 och 25 procent av de förvärvade bolagens omsättning inom sjö- och flygfrakt. Detta berodde bland annat på att nyckelpersonal med försäljningsansvar lämnade och tog affärer med sig, men även att kunder lämnade DSV. Något liknande är att vänta även vid detta förvärv, spår Loadstar. De menar också att det inte är säkert att DSV lyckas lika bra som med sina tidigare storförvärv. Schenker är mycket stort. (Inom vägtransportområdet omsätter tyskarna cirka 50 procent mer än danskarna).

Hur det blir i Sverige med rationaliseringar och eventuella nedskärningar går inte att få svar på i detta läge. De svenska fackliga röster jag var i kontakt med var oroade, men inte direkt panikslagna.

Miniminivån som vi bör spara till pensionen

Hur ska jag hinna räkna ut vad jag bör avsätta i pension?

Vi småföretagare, i synnerhet vi soloföretagare, har ingen tjänstepension som de anställda har.

I alla fall nästan samtliga anställda, närmare bestämt 96 procent av dem, får varje år en stor pensionsumma insatt av sin arbetsgivare. Då syftar jag på det som ligger utöver det som staten avsätter, som utgår som en procentsats på lönen i form av skatt och arbetsgivaravgift.

Men hur mycket ska vi spara för att hålla jämna steg?

Pensionsmyndigheten har de senaste åren formulerat det som att vi bör spara 4,5 till 6 procent av bruttlönen, eller överskottet före skatt för dig som ha enskild firma.

Men hur mycket är det då?

Unionen har gjort en enkel tabell som visar vad de anställda tjänstemännen inom det privata näringslivet får, utifrån deras pensionsplan ITP1. Detta fungerar som en bra fingervisning tycker jag, och här är den.

Källa Unionen, Gäller 2021. För 2022 är det samma summor upp till en lön på 40 000 kronor, men lite lägre för de två högsta inkomsterna, då prisbasbeloppen ändrats.

Rätt mycket pengar för den som tjänar bra!

Som du ser finns det en viss progressivitet. Den som tjänar mycket får proportioneligt mycket mer än den som tjänar minst. Varför är det så?

Jo, för att de kolletivavtalade tjänstepensionerna innehåller regler om att de lönedelar som överstiger 7,5 prisbasbelopp vanligtvis ger tjänstepension på 30 procent för den lön som överstiger denna gräns. För 2021 gick gränsen vid 42 650 kronor, och den som tjänade 50 000 fick alltså först 4,5 procent upp till 42 650 kronor, och sedan 30 procent på de återstående 7 350 kronorna.

Denna generösa regel har tillkommit för att höginkomsttagarna inte får avsättningar till den statliga allmänna pensionen på lönedelar över gränsen.